Vårt miljö- och klimatarbete

På den här sidan

1. Var vår påverkan är störst
2. Energin
3. Pulvret
4. Färgavfallet
5. Tvättvattnet
6. Krokarna
7. Fler detaljer per meter bana
8. Omlackering
9. Projektet SVAN mot Netto Noll
10. Vart vi är på väg

Tidslinje 2010–2026 · Så här räknar vi: klimatavtryck per detalj

Vår största beräknade klimatpåverkan kommer från pulvret vi använder och från energin i lackeringsprocessen. Därför arbetar vi framför allt med att minska pulverspillet, fylla produktionsbanan bättre och undvika omlackeringar.

På den här sidan berättar vi vad vi har gjort, vad vi mäter och vad vi ännu inte har löst.

Så går godset genom anläggningen

1. Var vår påverkan är störst

Ungefär två tredjedelar av den klimatpåverkan som ingår i vår beräkning av lackeringsprocessen kommer från pulvret, det vill säga från tillverkningen av färgen vi köper in. Energin till härdugn, torkugn, tvätt, el och uppvärmning står för resten.

Vi har begränsad direkt påverkan på hur pulvret tillverkas, men kan påverka genom våra inköp, våra krav på leverantörerna och hur effektivt pulvret används. I vår egen produktion arbetar vi därför med tre saker: mindre pulverspill, tätare hängning så att varje ugnstimme används bättre och färre omlackeringar.

Pulverspillet har vägts varje vecka sedan augusti 2026 och varje omlackering loggas.

Det vi ännu inte har löst är att spillet fortfarande är den största påverkanspost som vi själva styr över direkt. Siffrorna per detalj är beräknade utifrån uppmätt förbrukning, inte uppmätta för varje enskild detalj.

Vi uppdaterar beräkningen varje år med föregående års uppmätta förbrukning. Vid uppdateringen i september 2026 byttes energidelen i beräkningen från en schablon till vår faktiska förbrukning av el, gas och fjärrvärme fördelad på antalet lackerade detaljer. I oktober 2026 lades biogasens produktion och distribution till, med leverantörens värde.

2. Energin

Vi köper biogas motsvarande vår förbrukning

Härdugnen, torkugnen och uppvärmningen av tvätten är stora energiposter hos oss. Sedan februari 2025 köper vi biogas från E.ON motsvarande vår gasförbrukning. Köpet är massbalansbaserat: gasen levereras via gasnätet och leverantören garanterar att motsvarande mängd biogas matas in i nätet. Leverantören lämnar årligen intyg för den biogas vi köper.

El med ursprungsgarantier

Sedan 2024 köper vi el med ursprungsgarantier för fossilfri el. Enligt leverantörens varudeklaration kom elen 2025 från vattenkraft (32,5 %) och kärnkraft (67,5 %). Fastigheten och produktionens stöduppvärmning försörjs med fjärrvärme från Falkenberg Energi sedan 2022.

Vi mäter varje månad

El, gas och fjärrvärme följs månad för månad i kilowattimmar och jämförs med vår egen baslinje. Under 2026 har gasanvändningen legat på 30 000–55 000 kWh per månad och elanvändningen på 11 000–23 000 kWh per månad, beroende på bland annat produktionsvolym.

Genom våra mätningar vet vi också hur mycket energi en kallstart av ugnen och en tom produktionsbana använder.

Vi stänger av

Anläggningen ska vara avstängd kvällar, nätter och helger. I juli 2026 stod ugnen på över en helg av misstag. Under den helgen användes cirka 1 200 kubikmeter gas, jämfört med 15–33 kubikmeter under en normal helg när anläggningen är avstängd. Sedan dess kontrollerar vi avstängningen enligt rutin.

Det vi jobbar med

Vi arbetar med att minska elens effekttoppar. Vår högsta uppmätta timeffekt låg i februari 2026 på 111 kW, jämfört med abonnemangets 105 kW. Genom att starta utrustningen mer stegvis på morgonen vill vi minska effekttoppen. Arbetet pågår.

3. Pulvret

Vår största egna påverkanspost

Pulverlack sprutas på detaljen med hjälp av elektrostatisk laddning. Det pulver som inte fastnar samlas upp i sprutboxen och återförs till systemet så länge produktionen fortsätter i samma kulör och glans.

Den största förlusten uppstår när vi byter kulör eller glans. Då behöver box, slangar och cyklon rengöras och pulver som finns kvar i systemet kasseras.

Så mycket spill uppstår

Vi gör i genomsnitt drygt sex kulör- eller glansbyten per produktionsdag. Våra vägningar sedan augusti 2026 visar att varje byte i genomsnitt ger omkring två kilo kasserat pulver.

Om den uppmätta perioden är representativ för ett helt produktionsår motsvarar det cirka 2 900 kilo pulver per år, eller ungefär en fjärdedel av vår årliga pulverförbrukning. Siffran uppdateras när vi har ett helt års mätdata.

Innan vi började väga pulvret uppskattade vi att spillet motsvarade omkring en femtedel av den inköpta mängden.

Vad vi gör åt det

Spillet påverkas framför allt av hur produktionen planeras. Färre kulör- och glansbyten innebär mindre spill. Vi sorterar därför veckans produktion efter kulör, från ljust till mörkt och från blankt till matt, och samordnar ordrar med samma kulör när leveranstiderna tillåter.

Det är också en del av vårt arbete i projektet SVAN mot Netto Noll.

Vilket pulver som används väljs tillsammans med kunden utifrån produktens krav. I vår klimatberäkning använder vi en branschgemensam miljödeklaration för polyesterpulver, EPD-VDL-20230163-IAG1-EN. Den anger 4,48 kg CO₂e per kilo pulver för modul A1–A3, inklusive förpackning. Miljödeklarationen är utgiven av den tyska färgindustriföreningen VdL, externt verifierad och giltig till den 21 juni 2028.

Miljödeklarationen beskriver en branschrepresentativ polyesterpulverlack. Vi efterfrågar produktspecifika miljödeklarationer från våra leverantörer.

Det vi inte har löst

Utifrån våra inledande mätningar kasseras fortfarande omkring en fjärdedel av det pulver vi köper in. Vårt mål är att halvera den andelen till utgången av 2028. Baslinjen fastställs när vi har ett helt års mätdata.

4. Färgavfallet

Vad det är

Det pulver som kasseras vid kulör- och glansbyten samlas i lådor och vägs varje vecka. Det är vår huvudsakliga fasta avfallsström från själva lackeringsprocessen. Därutöver rensas ibland äldre pulver som inte längre används ut ur lagret.

Vid pulverlackering används inga lösningsmedel som bärare. Vår lackering ger därför inte upphov till något löpande flytande färgavfall.

Vart det tar vägen

Det kasserade pulvret hämtas av Tekniska verken och behandlas genom förbränning med energiåtervinning. Energin blir fjärrvärme. Pulvret går inte till deponi.

Så mycket uppstår

Vid en hämtning i november 2025 vägde lasten 7 780 kilo. Det mesta var äldre pulver i kulörer som inte längre användes och som då rensades ut ur lagret. Siffran är därför inte representativ för det löpande spillet.

Vägningarna sedan augusti 2026 motsvarar, om perioden är representativ för ett helt produktionsår, cirka 2 900 kilo löpande spill från kulör- och glansbyten per år.

Vårt mål är att halvera spillets andel av den inköpta pulvermängden till utgången av 2028, framför allt genom färre kulör- och glansbyten per produktionsdag.

5. Tvättvattnet

Varför

Innan lackeringen avfettas godset i en uppvärmd alkalisk tvätt i tre steg. Det är den enda kemikalieprocessen i vår lackering. Rengöringen behövs för att lacken ska fästa.

Vad vi gör

Systemet återanvänder vattnet mellan tvättens steg. Nytt vatten tillförs det sista och renaste steget, och förs därefter stegvis bakåt: steg tre fyller på steg två och steg två fyller på steg ett.

Tvättvattnet leds inte till avloppet. Tidigare hade det tredje steget ett bräddavlopp, men det togs bort när det nuvarande systemet installerades 2019.

En gång om året byts vattnet i det första steget. Det förbrukade tvättvattnet hämtas av Ragn-Sells och hanteras som farligt avfall. Vid bytet i oktober 2025 hämtades 5 500 kilo.

Det vi inte redovisar ännu

Vi redovisar ännu inte den årliga förbrukningen av vatten och tvättkemikalier, eftersom den inte mäts separat i dag.

6. Krokarna

Varför

Allt gods hänger på stålkrokar genom anläggningen. Krokarna beläggs med färg varje gång de passerar lackeringen. När färglagret blir för tjockt leder kroken inte längre ström tillräckligt bra, och pulvret fäster sämre på godset.

Tidigare kasserade vi krokar när de inte längre fungerade.

Vad vi gör

Sedan 2026 använder vi hängare med flera hängpunkter, framtagna tillsammans med vår krokleverantör för de artiklar vi kör mest. De kostar mer att köpa, men kan återställas.

När färglagret har blivit för tjockt skickas hängarna till Färgavbränning i Anderstorp. Där avlägsnas lacken och hängarna kommer tillbaka till oss för att användas igen, så länge de är i tillräckligt gott skick.

Siffran

Avbränningen kostar mellan en tredjedel och hälften av en ny hängare. En hängare används i omkring sju lackeringsomgångar innan lacken behöver avlägsnas. Siffran är vår uppskattning, inte en mätning.

Det vi inte redovisar ännu

Vi redovisar ännu inte hur många hängare eller kilo stål som sparas genom återanvändningen. Det följer vi upp när det nya hängsystemet har använts en hel säsong.

7. Fler detaljer per meter bana

Varför det spelar roll

Ugnarna, tvätten och produktionsbanan behöver energi även när banan inte är full. Hur tätt godset hänger påverkar därför energianvändningen per lackerad kvadratmeter. En tätare hängning kan samtidigt öka kapaciteten utan att anläggningen byggs ut.

Vad vi gör

Sedan augusti 2026 använder vi specialhängare med flera hängpunkter för de artiklar vi kör mest. För varje återkommande artikel finns ett hängkort som visar hur den ska placeras för att utnyttja banan. Nya återkommande artiklar får en hänginstruktion redan när vi räknar på förfrågan.

Vad vi mäter

Vi följer energi per lackerad kvadratmeter, inte bara gas och el per månad. Ytan räknas ur vårt artikelregister för varje order.

September 2026 var den första hela månaden med det nya hängsystemet. Det är ännu för tidigt att dra slutsatser om effekten.

Det vi inte har löst

Vi vet ännu inte hur stor energi- eller kapacitetsvinsten blir. Vi redovisar resultatet när vi har mätt under en tillräckligt lång och jämförbar period.

8. Omlackering

Varför det är en klimatfråga

En detalj som behöver lackeras om går igenom delar av processen en gång till. Det kräver mer pulver, energi och arbetstid. Att förebygga omlackeringar är därför viktigt både för kvaliteten och för att använda material och energi effektivt.

Vad vi gör

Sedan 2026 loggar vi varje reklamation och varje omlackering med kund, artikel, orsak, antal och kostnad.

Sedan september 2026 mäter vi också skikttjockleken på tio detaljer per order innan godset packas, med krav på minst 60 mikrometer.

Det vi inte har löst

Under hösten 2026 har flera reklamationer gällt för tunt färgskikt. Därför införde vi mätningen före packning.

Vi redovisar antal och andel omlackeringar när vi har samlat in data under ett helt år.

9. Projektet SVAN mot Netto Noll

SVAN mot Netto Noll är ett Vinnova-finansierat utvecklingsprojekt. Projektnamnet betyder inte att Miljölack i dag har nått netto noll.

Vad det är

Tio industriföretag i Väst-, Öst- och Sydsverige arbetar tillsammans med IUC-bolagen, Lunds universitet och RISE med klimat och cirkularitet. Projektet pågår i 17 månader från september 2026. TEK Kompetens är vår intermediär i projektet.

Vad vi arbetar med

Vi arbetar inom området resurseffektivitet, med fokus på pulverspillet vid kulör- och glansbyten, tomkörning och hur produktionsbanan planeras.

En del av arbetet är en värdeflödesanalys av hela produktionslinan, från att godset kommer in tills det lämnar oss. Vi undersöker var tid, kapacitet och material går förlorade utan att skapa värde för kunden.

Vad vi bidrar med

Vi beräknar i dag klimatpåverkan från lackeringsprocessen för cirka 20 000 artiklar. I projektet delar vi erfarenheterna av hur sådan processnära klimatdata kan användas som beslutsstöd i produktionen.

Vad vi vill uppnå

• halverad andel pulverspill vid kulör- och glansbyten
• energi per lackerad kvadratmeter som styrtal i veckoplaneringen
• produktspecifika klimatdata från våra pulverleverantörer.

Resultaten följs upp under projektet. Målen är ännu inte nådda.

10. Vart vi är på väg

Våra mål till utgången av 2028

Under de senaste två åren har vi byggt upp uppföljningen av energi och klimatpåverkan. Under 2026 började vi väga pulverspill och logga omlackeringar systematiskt. Nästa steg är att låta mätningarna styra planeringen av produktionen.

Till utgången av 2028 vill vi ha följande på plats:

1. Halverad andel pulverspill. Från cirka 25 till 12,5 procent av den inköpta pulvermängden. Baslinjen bygger på vägningar sedan augusti 2026 och fastställs när vi har ett helt års mätdata. De viktigaste åtgärderna är färre byten och bättre samordning av ordrar med samma kulör och glans.
2. Energi per lackerad kvadratmeter som styrtal. I dag planeras produktionen främst utifrån leveransdag. Vi vill också använda beräknad energi per lackerad kvadratmeter i veckoplaneringen, så att banan fylls bättre.
3. Bättre klimatdata från våra pulverleverantörer. Pulvret står för ungefär två tredjedelar av klimatpåverkan i vår beräkning, men vi använder en generell branschfaktor. Vi vill ha produktspecifika miljödeklarationer från de leverantörer vi köper mest av.

Hur vi följer upp

Vi följer upp målen genom vägningen av spillet, mängden inköpt pulver, antalet kulör- och glansbyten, energianvändningen, banans fyllnadsgrad och uppgifterna i vår beräkningsmetod. Planen för hur målen ska nås finns dokumenterad internt.

Vi uppdaterar den här sidan varje år och redovisar hur arbetet går, även när det inte går i den takt vi planerat.

Tidslinje 2010–2026

Så här räknar vi: klimatavtryck per detalj

Varje artikel i våra offerter får en beräknad klimatpåverkan från vår lackeringsprocess i kg CO₂e. Metod, faktorer, källor och avgränsning finns på sidan Beräknad klimatpåverkan per detalj.

Så här räknar vi →

Senast uppdaterad: oktober 2026.